... är landet där allt går i färg och handlar om framförallt pyssel. Men även om inredning, roliga saker, mysiga saker, vackra ting, fula ting, goda bakade eller lagade saker och en massa annat som sätter guldkant på tillvaron.

Det där med att planera ...

För mig som levt med panikångest sedan jag var 15 år är planering väldigt viktigt, det ger mig nämligen en känsla av kontroll. Jag vet vart jag ska, när jag ska dit, vilken eventuell buss jag måste ta etc. Kanske rätt vanligt att kolla sådant, men för mig är det en grej som jag fått jobba på att inte behöva kolla upp och vara medveten om - tills nu!
För nu går det inte att bestämma en buss en måste ta, för måste bebis äta ... ja, då måste bebis äta och då missar vi den helt enkelt(ingen i hushållet har varken bil eller körkort). Är det något viktigt som en läkartid etc. så får hon väl käka på bussen i värsta fall, men ni förstår grejen - det där med att liksom bestämma något och hålla en tid är inte alltid så lätt längre, och så får det vara. För mig är det skitbra, för jag måste släppa på kontrollen, för jag har ingen längre - Lalos behov är viktigast och kommer alltid först.

Som i dag. Det var gång nr två på babymassagen och sen skulle vi hänga kvar för öppna förskolan och vara med på sångstunden var min plan. Jag gick till och med upp kl. 07.00 (massagen började 9.30)för att hinna äta, klä mig, fixa ihop skötväskan och göra ersättning - så att hon skulle kunna käka runt 08.00 som vanligt. Men just i dag bestämde sig fröken för att vakna strax innan halv åtta, ligga och skratta, prata och mysa (mycket uppskattat av mamman vill jag tillägga) och hon var inte alls sugen på att käka.


När vi sedan väl ammat, och börjat käka tillägget så tog det låååååång tid. Vi var tvungna att rapa tre gånger och sen var hon så hungrig så hon åt upp allt tillägg och plötsligt var det dags att byta blöja, klä på sig och ja..ni fattar! Vi hann inte med bussen och då tänkte jag att vi skippar massagen men åker upp på föris och sångstund i alla fall. Men nä, då slocknade hon pang bom igen, och efter en väldigt tröttande dag i går insåg jag att sömnen måste ha prio framför det sociala. Så vi gick istället en promenix och så handlade vi lite och sen gick vi hem igen. Denna dagen också ett liv - and a damn good one!!!

I dag i min gamla klänning som min mamma sytt i syslöjden.
//Jessica

1 kommentar:

Bettan sa...

Det gör du rätt i som låter Lalo bestämma. Vilken fin klänning.