... är landet där allt går i färg och handlar om framförallt pyssel. Men även om inredning, roliga saker, mysiga saker, vackra ting, fula ting, goda bakade eller lagade saker och en massa annat som sätter guldkant på tillvaron.

En svensk friluftsdag med mat från Syrien.

Idag har vi haft studiedag med SFI-deltagarna. Och hej och hå i min lilla låda va roligt det var.
Jag vill bara ta dem alla i famn och krama dem för jag tycker så mycket om dem.
Här sitter kvinnor som kommit ensamma till Sverige, som har barn och män i sina hemländer. Ibland vet de inte om de lever eller ej, eller om de kommer att överleva sommaren som är både varm och tärande. Mat i Somalia är fruktansvärt dyrt och landet är världens mest korrupta. Att skicka pengar till släkt är näst intill omöjligt då de försvinner på vägen och p.g.a 20 års inbördeskrig har många ingen möjlighet att ha ett bakkonto eller att ta sig till en bank.

Många dagar gråter de i klassrummet. Då stannar vi lektionen, pratar och tröstar varandra. Jag känner mig dock oerhört tafatt. Jag som inte ens har kommit i närheten av den sorg eller skräck som många av de här personerna upplevt. Där sitter jag och tycker livet suger när jag inte har tillräckligt med pengar eller panikångesten river i mig, och så sitter de där och ler, skrattar och vill lära sig samtidigt som de oroar sig, har svårt att koncentrera sig och tänker på sina familjer och barn i andra länder. De har svårt att sova på nätterna för då får tankarna fritt spelrum, de oroar sig för att inte få stanna i Sverige, att deras barn inte ska få komma hit... och ÄNDÅ möts jag av glada, leende personer varje morgon. Det är helt fantastiskt!

Svenska människors tankar om kvinnor i slöja skulle nog raderas en del om de varit med idag och sett helsvepta kvinnor jaga fotbollar och kasta kubbpinnar av hjärtans lust. Jag tog dem till lekparken, gungade gungbräda, åkte linbana, sprang runt och "lekte" och då inträffar det bästa av allt: Spontandans!
Somaliska och arabiska sånger ljöd över nejden och dansen var ett faktum. Jag är ju inte dummare än att jag ger mig in det hela och nu har jag skakat rumpa till somaliska sånger i en dansring. EXTREMT roligt!

Dagen var helt underbar och har fått många ideér att gro. Nu ska jag bara försöka bena ut dem också...
För övrigt växer potatisen och en ceriserosa trädgårdstomte har flyttat in!

//J

4 kommentarer:

metronyx sa...

Rent spontant känner jag att jag vill också vara med och dela din fantastiska upplevelse med dessa människor. Som svensk vet vi så lite om den ondska krig och förtryck är. Tur för oss, men synd att vi har svårt att ta till oss de som blivit utsatta för det bara. En liten fråga, är det mest flyktingar eller "vanliga" invandrare som du möter på SFI?

Bettan sa...

Verkar helt underbart att få jobba som du gör.
Fick du träningsverk i rumpan efteråt.

Fridolin sa...

Låter härligt och inspirerande! Själv är jag så förbannat trött just nu att jag fick lov att stå och låtsas le ett par minuter och tänka stärkande och positiva tankar innan jag skulle ha klassen-som-gett-hela-arbetslaget-gråa-hår-i-förtid...Märks både på elever och lärare att vi går mot somamrlov. :)

Jul i Laloland sa...

Metro: Ja, jag önskar att ALLA kunde få en dos av SFI. Kanske speciellt människor som tycker invandrare är otacksamma och lata...
Dom är ju så härliga och idag hade alla träningsvärk hahahaha

Vi har lite blandat med just vilken "typ" av invandrare vi har. Men allra mest är det flyktingar och Somalia som land är överrepresenterat.

Bettan: Ja, det ÄR underbart. Men inte alltid, det kan vara slitigt att arbeta med människor som har det svårt också. Och rumpan klarade sig faktiskt, värre i låren efter gungbrädan!!!

Fridolin: OH YES - sweet sommarlov! Jag känner det också, eller vi alla gör det. Det är liksom sista reserven nu som går åt på något sätt.