Ja, här har det varit lite fattigt på senaste tiden, men jag har mått lite kasst ett par dagar och inte orkat skriva något. Helgen har förflutit i sticknings och vilandets tecken. Förra veckan köpte jag nämligen sketasnyggt ullgarn och strumpstickor i ekologiskt trä och har gett mig på att sticka sockor. Det har jag aldrig gjort förut och det kändes lite som att läsa noter i början...speciellt eftersom det hela höll på att resultera i en mössa och inte i en strumpa till sambon...men även den bästa kan göra fel och det är inget annat än att : GÖRA OM OCH GÖRA RÄTT! Ni kommer få ett smakprov såfort den andra sockan är klar. Sen ska jag göra ett par åt mig själv också, ett par kitshiga =)
Ja, annars har inget speciellt hänt. På H&M för några veckor sedan sa en tjej till sin mamma: "Nästa helg är det alla stjärtars dag", det började jag skratta åt där i kön. Här firas inte den dagen av många anledningar. Däremot spenderades dagen med brädspel och trevligt sällskap.
ÅHHH:.... NU höll jag på att glömma!!!
I lördags gjorde jag ett superpyssel! Min kärlek, och tillika sambo, älskar att teckna och måla. Han vill bli bättre på det och utveckla sin förmåga. Så jag gjorde en "uppdragsburk" åt honom. I burken (som är en NKOTB-konservburk som jag pysslade tidigare i år) ligger en massa lappar och på varje lapp står ett tecknings/rituppdrag. Det är ett jättebra pyssel att ge bort till någon. Själv får jag "veckans uppdrag" som är skrivuppdrag som började i höstas när jag hade svårt att finna tiden att skriva när jag var så stressad i skolan och allting sånt. Så jag får skrivuppgifter av min sambo, och han får rituppdrag av mig. Det är jättebra och gör att man faktiskt sätter sig ner och gör sitt uppdrag och man GILLAR DET!
Nä, nu ska jag planera lite morgondag.
See you soon!
//J.
P.s. Kolla in Snirklas blogg!!! D.s.
10 timmar sedan
2 kommentarer:
Hoppas du mkänner dig bättre nu. Sticka låter vilosamt (om man inte är som mig och får koleriska utbrott när det inte blir som jag tänkt mig och det blir det sällan när jag stickar). Tycker att det var en suverän idé att ge varandra uppdrag. Det skulle jag också vilja ha!
Ja tack, nu mår jag bättre. HAHAHA, alltså du skulle sett när jag stickade första strumpan. Det här är FÖRSTA gången som jag ska läsa ett mönster och sticka efter det, annars bara stickar jag på frihand. och det kändes som att läsa noter. Jag fattade ingenting först och som sagt...innan jag fattade vad jag gjort för fel med strumpan så var den lika stor som en midja på en kjol....Min mor skrattade mycket när jag berättade anekdoten!
Uppdragen är ypperliga. Det är dels sporrande och dels så tar (i alla fall jag) mig tiden att skriva. JAg hamnar lätt i att jag måste göra tusen andra saker. Men nu gör man sitt uppdrag och "redovisar" för den andre och sen sparas allting i varsin pärm.
Skicka en kommentar